VILLIGHETENS SKOR

Jesaja 40:3-5

En röst ropar i öknen: ”Bana väg för Herren, gör vägen rak i ödemarken för vår Gud. Varje dal ska höjas, alla berg och höjder sänkas. Ojämn mark ska jämnas, kuperat land bli slät mark. Herrens härlighet ska uppenbaras, alla människor ska se det tillsammans, för Herrens mun har talat.”

I tiden vi befinner oss i kommer vi tillsammans få se Herrens härlighet utgjutas på nya sätt då en besökelsetid är nära förestående. Det kommer då att vara mer synligt vem som följer Herren och vem som inte gör det. Jesu längtan är att föra in sitt folk i en djupare vila för att vi ska stå fasta och ha stor förtröstan på honom i tiden som närmar sig.

Samtidigt som glädjen kommer att flöda över när Herren träder in för att visa sitt ansikte för oss på nya sätt kommer det även att blåsa upp till storm. En stor frälsningsvåg är snart här! Åter ska han göra sitt namn känt och åter ska han samla ihop de kringspridda folken från när och fjärran. Det är en tid då hans kraft kommer visa sig på ett sätt som vi inte är vana vid att se.

Jag ser en syn av ett passionerat folk. Guds egen brud står redo för att ta emot honom när han kommer ridande på en ståtlig vit häst med en här av änglar runt sig.

– Ännu finns det tid att omvända sig och dra nära, hör jag Jesus kalla.

I synen jag ser visas en tid och den är nära. Den för med sig en utgjutelse av Herrens härlighet som kommer att röra vid människor på ett kraftfullt sätt. Omvändelse, syndanöd och även bävan syns i den våg som sveper fram över människor som lever i avsaknad av tro och för första gången möter sin Frälsare. För den här vågen och för Kristi namns skull behöver bruden stå redo att betjäna alla dem som kommer att ta emot frälsningens gåva.

Matteusevangeliet 25:1-13

Då ska himmelriket bli som när tio jungfrur tog sina lampor och gick ut för att möta brudgummen. Fem av dem var oförståndiga och fem av dem var kloka. De oförståndiga tog sina lampor men tog inte med sig någon olja, medan de kloka tog olja i kärlen tillsammans med sina lampor. När brudgummen dröjde blev de alla dåsiga och somnade. Vid midnatt hördes ett rop: Brudgummen är här! Gå ut och möt honom! Då vaknade alla jungfrurna och gjorde i ordning sina lampor. De oförståndiga sade till de kloka: Ge oss av er olja, våra lampor slocknar! De kloka svarade: Den skulle inte räcka både till oss och er. Gå istället till de som säljer och köp. Men när de hade gått iväg för att köpa kom brudgummen, och de som var redo gick med honom in till bröllopsfesten. Och dörren stängdes. Till slut kom de andra jungfrurna tillbaka och sade: Herre, Herre, öppna för oss! Men han svarade: Jag säger er sanningen: Jag känner er inte. Håll er därför vakna, för ni vet inte vilken dag eller timme han kommer.

– Eva-Lotta Bengtsson –