FRID OCH GLÄDJE

Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.
Johannesevangeliet 14:27
Passionens eld brinner i mitt hjärta. Jag förs djupare in och ger varje dag till Jesus så att hans längtan får ta över mitt liv. När jag själv försöker få till något, så blir det sämre. I nedläggandet (överlåtandet) av allt mitt eget tar han över och allt sker enkelt och på ett sätt som gör det glädjefyllt att ge. Där hans hjärta är – där föds jag.
I hans vilja finner jag frid som övergår allt förstånd. En vila på gröna ängar som för mig till vatten där jag finner ro. Fridens altare existerar i ett överlåtet liv. Att ge sig helt för att hans liv ska bli synligt och för att hans rike ska växa.
Det finns frid, låter han mig veta, som är större än den jag tidigare upplevt. Dit för han mig. Det som möter mig får mitt hjärta att brista, skönheten i det jag ser och upplever är oändlig. Och den tydliggör brister i mitt eget liv. Jag ser en plats i det himmelska av totalt lugn. En oas av skönhet. En plats av pånyttfödelse där man ges tillfälle att samla kraft och få ny energi. Platsen jag ser är fylld av Guds härlighet. Majestätiska berg reser sig upp på alla sidor. De omringar en blomsterfylld dal. En flodfåra flyter fram i dalsänkan. I visionen ser jag mig själv sittande med Jesus i dalen. Vi talar inte med varandra. Vi bara sitter tillsammans och super in lugnet som råder här. Min andning lugnar sig och tårar börjar rinna ner för mina kinder när pressen jag burit på släpper sitt grepp. Jag förs åter in i djup vila. Inte förrän jag erfar friden igen förstår jag hur stressad jag har varit. Friden är så påtaglig att allt inom mig stannar upp. Hela min kropp reagerar med att släppa taget om allt som stressat. Här existerar ingen tid. Och eftersom ingen tid finns så finns här heller ingen stress. Stress har med tid att göra, förklarar den helige Ande. Jag ges ytterligare en vision, jag stannar upp och ger den tid att växa till i styrka.
Jag ser hur jag själv ofta jagas av allt jag måste hinna med. Känslan av att det måste bli färdigt innan nästa åtagande kommer. Jag upplever många gånger en stress över att inte ha tillräckligt med tid för att hinna med allt. Jag ser ytterligare en vision. Hur Guds rike är likt en gigantisk tidskapsel där tiden aldrig tar slut. När vi följer Jesus är det viktigt att inte köra slut på sig själv. Vi behöver tid för vila och återhämtning och inte vara rädda att släppa på allt en dag eller två för att få ny kraft. Guds rike är oändligt rikt på kraft och liv. Det kan liknas vid en surfare som fångar vågorna som kommer emot honom. I rätt tid fångar han vågen och surfar fram på den. Och i rätt tid vilar han och ser ut över stillheten på havet. Han har lärt sig att urskilja när det är tid för ”action” och när det är tid för vila. Och allt under andens visa ledning.
– En människa som lär sig att vila i rätt tid och verka i rätt tid kommer att ta sig långt, men framför allt så kommer hennes glädje att vara stor. Där friden är stor är även glädjen likaså eftersom dessa två samexisterar och får näring genom varandras existens, säger Jesus.
– Eva-Lotta Bengtsson –
